"Dä ä vackrast när det skymmer."

Vad ä väl dä för konstigt prat?

För min del tror jag att jag rymmer,

ty mörkret gör mej desperat.

För vackrast ä när dä ä skimmer,

av solens ljus på trän å blad,

på åkerns råg å kor å timmer,

ja, då blir Rune god å glad.

Ska dä va vackrast när dä skämmer

vår bygd mä lukt av unken frukt?

Jag undrar, jag, vem som bestämmer

att nu ä dags för råkall fukt.

(Fritt efter Pär Lagerkvist, septermber 1999)