Nu är min fotoutställning om årstidernas gång i Nationalstadsparken invigd.

Vintern är sträng och djurlivet går på sparlåga. Mesar och nötväckor söker föda i ekarna. Höken äter på sin hare. Skrakarna fiskar i en krympande vak. Råbocken vilar på en hylla där den får vara i fred för folk och lösa hundar.

Riktiga vintrar har blivit ovanliga i Mälardalen, men när kylan kopplar sitt grepp är det ut i Nationalstadsparken många stockholmare beger sig. För att motionera eller bara njuta av naturen.

Vinterns djurliv är diskret men mångfalden är stor året om. Det och människors olika sätt att uppleva vad parken erbjuder är vad jag vill fånga i min utställning PARKENS 4 ÅRSTIDER – vinter på Stora Skuggans Värdshus. I går, fredagen den 19 februari, var det vernissage för vinterdelen, och utställningen invigdes genom att mina barnbarn Eva, August och Fredrik ryckte bort ett täckande papper från två av bilderna.

Utställningen är ett projekt i nära samarbete med krögaren Carola Magnusson och hennes dotter Alexandra. Gamle miljökämpen Henrik Waldenström som stred för parkens skydd är också i hög grad inblandad, liksom Kungliga Djurgårdsförvaltningen med naturvårdsintendent Henrik Niklasson i spetsen.

Nu kommer de 26 vinterbilderna att hänga på värdshusets väggar till skiftet mars-april, då vårkollektionen tar deras plats. På samma vis byter vi till sommarbilder i maj-juni och en höstutställning i augusti-september.

Snart 30 år har gått sedan riksdagen beslutade att de gamla kungliga parkerna de kungliga parkerna Djurgården, Haga och Ulriksdal skulle få ett särskilt skydd mot exploatering. En majdag 1995 invigdes Kungliga Nationalstadsparken, som den kom att heta, av kung Carl Gustaf i Ulriksdals slottspark.

Lika lång tid har förflutit sedan Gunnar Brusewitz och jag kom ut med vår bok Ekoparken. Under åren som gått har jag fortsatt att följa utvecklingen, som vanlig flanör och som fotograf. Somligt har oroat, annat har glatt mig. Klart är att skyddet kom i rättan tid. Utan riksdagens beslut att avsätta de kungliga parkerna som nationalstadspark hade de idag hotats av en långtgående uppsplittring.

Nu finns grönområdena i allt väsentligt bevarade, och jag hoppas mina bilder ska förstärka människors engagemang för Nationalstadsparken. Det är bara så den kan överleva, granne med en expansiv storstad.

(Du som vill köpa någon av utställningsbilderna kan vända dig direkt till mig på This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.)